Nu har jag beställt Isas fylla-i-bok! Har så svårt för puttenuttiga böcker i rosa med nallebjörnar och annat trams, så jag blev så glad när jag hittade Bästa boken om mig – inte så lite kaxig. Den är modern och frän och inte alls puttenuttig – precis perfekt för oss!
Spana in en del av innehållet på Barnbyrån.se
Sparat under: Pyrmamman
Igår var 20:e och alltså tid för första barnbidraget. Inget barnbidrag syntes till och idag ringde jag Försäkringskassan för att kolla vad som händer. Hon på kundtjänst svarade svävande att de skickar ju ut blanketter för anmälan av vem som ska ha barnbidraget och inväntar sista datumet på den. Sure, men sista anmälningsdatum var 9:e maj… Hon sa att det skulle komma in på mitt konto antingen idag eller onsdag nästa vecka. What? Vad hände med 20:e som utbetalningsdag? De har ju vetat om att jag fått barn sedan typ 21 april, hur svårt kan det vara att fixa fram en utbetalning till 20:e maj då?
Jaja, jag antar att Försäkringskassan kommer att förvåna mig fler gånger, man kommer ju ha en hel del med dem att göra framöver…
Jag och Isan är hos hennes mormor och morfar några dagar på ”semester” eftersom pappan har åkt till Spanien på jobbkonferens i fyra dagar. Och semester kan man ju säga att det blir, för här är minsann ingen nödbedd med att gosa, mata, trösta eller annat som behövs göras. Det räcker med att Isan gnölar lite så vips är mormor där och kollar så att allt är bra! Väldigt uppskattat med en paus och några som med glädje byter bajsblöjor och vyssjar till sömns.
I fredags var vi på BVC för vägning och Isan överraskade med att ha ökat 330 gram på 9 dagar. Så nu väger hon 4100 och jag tror att hon var 53,4 cm lång, jag minns inte och har inte BVC-boken med mig.
Nu ska vi åka på kalas!
Jag har under hela graviditeten varit inställd på att bära pyret i sjal och därför bor det en MamEco och en Hug a Bub hemma hos oss. Isa har dock inte riktigt fattat grejen med sjal och det beror säkert på min och pappans osäkerhet och brist på knyterfarenhet. I alla fall har jag kommit i kontakt med andra bärintresserade häromkring genom sjalbarn.se och jag fick då låna en Manduca (ergonomisk bärsele) av en av dem för att testa om det kunde funka bättre för Isan. Och visst gjorde det det, så nu har en petrolblå Manduca flyttat in hos oss. Isa somnar jättegott i den och det bådar ju gott. 890:- + frakt fick jag betala, men med tanke på att den kan användas från barnet väger 3,5 kg tills det väger ca 20 kg så är det en bra investering. Isa har ju ett tag kvar till de där 20 kilona… 
Såhär ser den iaf ut:
Tror det kommer att bli mycket bra! 
Jag vet inte vad det är, men att bli mamma verkar ha gjort mig lite mera… mammig. Jag pysslar inte med handarbete, ni som känner mig vet att tanken på mig virkandes, syendes eller stickandes är skrattretande, minst sagt. Trots det överväger jag starkt att lära mig att virka, för jag har blivit besatt av att jag vill ha ett täcke av mormorsrutor! Ett snyggt i svart, mörklila och vinrött helst. Frågan är bara när jag ska ha tid att lära mig och tillverka det…
I övrigt har jag lite andra funderingar också. Det är dyrt att vara föräldralediga, för när vi går på stan så kan man ju inte låta bli att shoppa kläder till sötnosen. Vi har ju inga tjejkläder, så ibland kan man inte stå emot att köpa en tuff klänning! Förresten, om folk tycker att ni har köpt mycket kläder till bebisen, tänk då på att ni kan få en kräkbebis som oss som om hon är påklädd kan kräka ner 4-5 bodys under en dag. Vi har använt nästan alla kläder i storlek 50-56 flera gånger och det är väldigt skönt att inte behöva tvätta heeela tiden utan att ha några ombyten att använda.
Idag har dock Isan haft bara blöja hela dagen eftersom det är så varmt här hemma och hon verkar trivas alldeles utmärkt. Nu hoppas vi bara på att hon ska somna snart, utan gnöl, så vi också får lite vila. Ska upp och pumpa vid 4 inatt, och så blir det väl vid 7 också, som vanligt. I går trodde jag inte jag skulle orka gå upp vid 4, vi var hos mina föräldrar och kom inte hem förrän kl 1, men det gick bättre än väntat att gå upp. Idag har vi städat köket, sovrummet och badrummet – välbehövligt och så skönt med ordning! Bara hallen, vardagsrummet och arbetsrummet kvar till imorgon!
Sparat under: Pyrmamman
Idag går våra tankar till Malin som precis mist sin efterlängtade räka i vecka 19. Livet är orättvist och lycka är skör. Att mista ett barn borde ingen behöva gå igenom och speciellt ingen som verkligen fått kämpa för att bli gravid. Vi tänker på er!
Ja, jag är bättre, mycket bättre! Febern släppte redan i måndags kväll och redan i tisdags kände jag mig nästan som vanligt. Jag pumpar och pumpar och pumpar, vilket kan kännas lite meckigt, för det är ju så enkelt att bara lägga till henne till bröstet. Men idag har jag faktiskt ammat lite igen, efter att ha pumpat ur och gett henne lite innan så att hon inte är så hetsig. Det hjälpte dock föga. När andra ammar ser det så harmoniskt ut, de lägger barnet vid bröstet och lugnt och försiktigt tar bebisen tag runt bröstvårtan och börjar suga. Här är det fröken piraya – det säger bara hugg så har hon tagit ett stadigt tag om bröstet och suger som om det gällde livet. Inte undra på att bröstvårtorna blir ömma och såriga…
Nåja, igår var vi på vägning på bvc. Sist hade hon ju gått upp 300 gram på en vecka, men nu hade hon bara gått upp 100 gram. BVC-sköterskan trodde att det kunde bero på att amningen strulat senaste veckan och tyckte att 100 gram var helt okej. Dåså. Hon tyckte också att lilla fröken fixerade blicken väldigt bra och trodde inte att det skulle dröja länge innan vi fick det första leendet. Najs!
Nu är det dax för mamman att äta frukost, pappan har ju lämnat oss för jobbet både igår och idag, igår gick det väldigt bra och vi får väl se hur det går idag. Hoppas på lika bra som igår.
Tack förresten för alla tips om amningen, har testat amningsnapp men det sista gjorde det sjukt ont till och med med den. Har också testat att smörja med Bepanthen, men vet inte om det gjorde nån skillnad det heller… Vi får väl se hur det blir, just nu ser vårtorna iaf ganska bra ut jämfört med innan.
Såriga bröstvårtor ledde till att det inte gick att amma och mina urpumpningar för hand har i dag resulterat i mjölkstockning med 39 graders feber. Inte alls speciellt najs. Får tacka min lyckliga stjärna att pyrpappan är ledig två dagar till och kan avlasta mig… Jag har nu hyrt en bröstpump på BB, så nu pumpar jag ut istället för att amma, väldigt skönt eftersom brösten kändes som att de innehöll brinnande eld när jag ammade…
Nu ska jag bara försöka ta det lugnt och komma igen och hålla tummarna för att pumpandet får mina bröstvårtor att läka. Sen ska vi minsann försöka amma igen!
Såhär när vi varit föräldrar i två veckor slås man av att det ens är möjligt att älska någon så mycket som vi älskar vår dotter. All kärlek jag tidigare känt är inte ens i närheten av hur starka känslor jag har för den här lilla nya människan som kommit in i våra liv.
Ibland kan jag titta på henne och undra vad jag skulle göra om hon inte fanns. Att leva utan henne är en omöjlighet och jag kan bara önska att inget händer henne, någonsin. Aldrig har livet känts så bräckligt som nu och rädslan att förlora det finaste vi har tränger sig allt oftare på när tröttheten tar över. Men jag antar att det är helt normala känslor att ha som nyblivna föräldrar. Och mitt i oron så njuter vi så mycket vi bara kan av att vi fått världens finaste dotter och att hon är här för att stanna!
