Isa gillar inte puré. Inte alls. All mat i puréform (förutom fruktpuré) möts med skeptisk min och en liten tveksamt öppnad mun. Ja, den där tveksamt öppna munnen förkommer förstås bara en gång – innan hon smakat på det som severas och den följs oftast av en äcklad min när maten väl kommer in i munnen. Jag trodde att vi hade en matvägrare, tills jag bestämde mig för att pröva med mat som hon kan plocka med själv och som inte är puré. Hoppsan, hon var visst inte matvägrare, hon ville bara inte äta all mat ihopmixad till puré.
Idag försökte vi servera puré med kalvkött, grönsaker och potatis och Isa var lika skeptisk som alltid. Då kokade vi bulgur och blandade ut det med och vips var det helt okej att äta. (Men bara bulgur var ännu godare.) Men, det som visade sig vara allra bäst, var att få äta bulgur, tomatsås och små köttfärsbiffsbitar från mammas eller pappas gaffel. Vår mat i mini-form är alltså det hon gapar efter och äter med god aptit. Så om du har en matvägrare, testa med bitar och plockmat för det kan vara konsistensen och inte smaken som stör. 
Länktips:
http://vegounge.blogspot.com/2008/08/vegetarisk-plockmat-frn-6-mnader.html
http://www.tasteline.com/Artiklar_och_guider/Halsa/barnochfamilj/Basta-maten-8-12-manader/
Isa lekte i vardagsrummet med sina grejer och jag var i köket en stund. Efter en stund funderar jag på vad hon gör och hittar henne i gåvagnen, där hon själv klättrat i och satt sig på kanten, uppenbarligen utan några som helst problem. Missa inte det stora leendet i början av filmen, hon är väldigt nöjd med sitt tilltag!
Isa låter hela tiden nu och hon testar alla möjliga ljud. Heeejejej och mammamama har utökats med jejjääää och babbaabababb och en strid ström med blandade typer av nonsensljud. Hon verkar inte kunna vara tyst speciellt länge och vi har nu insett att hon kommer snacka öronen av oss när hon väl börjar prata på riktigt. Det är så härligt att se den lilla tösen utvecklas!
Isa blir mer och mer verbal, hon jollrar pch småpratar mest hela tiden medan hon leker med sina leksaker. Hej börjar mer och mer utvecklas och om man säger Hej till henne så vinkar hon. Och nu i dagarna började hon med nya ljud: mamamamam. Förut när vi satt i soffan tittade Isa på mig, kastade sig mot mig och utbrast ett tydligt ”mamma!”. Jag vet att det inte är kopplat till mig som mamma och att det bara är ett resultat av hennes mamamamama-ande, men nog sa hon mamma minsann! Fastän hon inte menade mamma, så var det det som hon sa. Häftigt!
Isapappan tramsar med en sovande Isa, på den gamla goda tiden när man kunde göra vad som helst med henne medans hon sov… 
Isa är inte så förtjust i att äta, eller i alla fall har hon inte varit förtjust i att äta puré. Jag bestämde mig därför att testa med plockmat istället och gav henne avokado i bitar, ärtor utan skal och risoni. Mums mums tyckte Isa och mumsade med både händer och från skeden. Så då var det kanske inte svårare än så, hon vill äta ”riktig” mat med bitar och inte ihopmosad till en puré. Ska testa lite annat också så får vi se hur det går!
Glömde ju skriva att Isa blev 7 månader igår – tiden går så himla fort och snart är hon ju ett helt år! Helt otroligt!
Klapp, klapp, klapp! Helt plötsligt sitter hon där på golvet och klappar sina händer! Ännu en sak att lägga till det hon kan. Igår var hennes mormor och morfar här och mormor höll i Isa och sa att hon hade hört att Isa kunde stå (hon ställde sig ju upp själv utan att hålla sig i en dag för ett tag sen) och så släppte hon henne – och minsann, Isa stod själv med balans i flera sekunder! Det tar sig!
… nu har jag ju inte bloggat på evigheter! Jag vet bara inte hur jag ska hinna göra allting. Isa kör ju på i full fart fortfarande, men nu börjar hon i alla fall vara rätt nöjd med att roa sig på egen hand. Hon ställer sig upp mot allt, men nu är hon såpass säker att hon inte välter allt som inte är helt stabilt. Man kan ju till exempel använda en ikea-pall som gåvagn!
Gåvagn är förresten nåt som kommer att komma hit idag, Isas morfar kommer förbi med min gamla så nu ska Isa få roa sig med den! Hoppas att den kan sysselsätta henne bra.
I förra veckan reste sig Isa upp utan stöd för första gången, men hon har inte gjort det igen sedan dess. Jag satt på golvet och hon tog stöd mot mitt ben och reste sig sedan rakt upp utan att hålla i sig i någonting. Nästa fas är på gång med andra ord…
Snart 7 månadersdag också, tiden går alldeles för fort! Vår lilla skrutta som nyss var nyfödd är nu närmare ettårsdagen än förlossningen, hur gick det till?
Två tänder har hon också förresten och vinkar om man säger Hej! till henne. Hon försöker sig även på ett Hejhej! medans hon vinkar och ser hur söt ut som helst!
Snart är det väl dags för henne att vakna från eftermiddagsvilan så det är bäst att jag passar på att få lite annat gjort! Och så bestämmer jag mig för att bli bättre på att blogga framöver, jag kan ju skriva korta inlägg!
