Dags för en summering av året som gått, ett år i förändringens tecken då vi fick den allra största gåvan i livet, vårt mirakel Isa!
Januari: Jag var gravid i vecka 29 när jag i slutet av januari startade upp bloggen om vår väntan på lilla pyret. Pyret sparkade för fullt i magen och vi åkte till Ullared för att proviantera inför bebisankomst.
Februari: Jag hade det ganska jobbigt med ont i ryggen och revbenen och svårt att sova, men pyrleveransen närmade sig så jag var ändå vid gott mod. Vi påbörjade föräldragruppen som gav trevliga nya kontakter.
Mars: Jag började jobba 75%, vilken befrielse! Pyret gick från att vara ruckbar till att vara rörlig men istället började det bli annorlunda tryck neråt, så jag kände ändå att det var på rätt väg. Jag drack isvatten och åt piggelin och krispig frukt för att stävja illamåendet som kommit tillbaka med full kraft. Jag började boa och fick byta mina skor mot pyrpappans eftersom mina fötter vuxit 2 storlekar på grund av vätska.
April: Äntligen månaden vi väntat på! Jag jobbade mina sista dagar och gick sedan över till bebisväntan på heltid. Jag började tvivla på att det nånsin skulle bli en bebis av det hela, men på kvällen på BF gick vattnet och 24 lååånga timmar senare hade jag äntligen vår efterlängtade bebis på mitt bröst. En liten tjeja på 3605 gram och 51 cm fick namnet Isa och vårt livs största resa hade börjat! Isas första veckor var mycket blöjbytande och ammande kombinerat med såriga onda bröst men också en tid av att lära känna en ny liten person som kramade våra hjärtan så hårt att det ibland var svårt att somna på natten.
Maj: Amningen fortsatte att krångla och hela maj var fylld av pumpande istället för amning. Sakta men säkert blev det bättre. Pyrpappan åkte på konferens och jag och Isa bodde hos Pyrmormor och Pyrmorfar under den tiden. Och pumpade och pumpade och pumpade… Jag köpte en Manduca och boken som ska bli Isas ”boken om mig”.
Juni: Pyrpappans 10 veckors ledigt hade bara börjat och så vi njöt av livet tillsammans som en liten familj. Helt underbart! Vi firade ettårig bröllopsdag och Isa började bjuda på en massa leenden tll höger och vänster. Hon blev mer och mer medveten och nyfiken på allt runtomkring.
Juli: Isa var iväg på fiskehelg med pyrmammesläkten och charmade såklart alla! På sin tremånadersdag firade hon med att vända sig från rygg till mage och vid den här tiden började hon också jollra för första gången, en massa eeeiuuuäääääuuu. Sista veckan i juli tillbringade Isa i Halmstad på sin första sommarsemester.
Augusti: Isa började krypträna, men hade mest huvudet i backen. Två veckor senare hade hon dock knäckt den koden och stod på alla fyra och gungade fram och tillbaka. Vi var i Stockholm och hälsade på Selma och hennes föräldrar och var sedan med när pyrmammans barndomskompisar gifte sig – med varandra! Vi fick hugg på en ny lägenhet och flyttpackandet fick ta full fart, bara 2 knappa månader till flytt!
September: Isa tycker inte alls om att sova och det gör allting lite mer komplicerat eftersom det är svårt att hinna med så mycket. Hon börjar testa riktig mat med varierande resultat. Krypandet går framåt, hon lär sig att sätta sig upp själv och i slutet av september strax efter sin 5-månadersdag lär hon sig hur man flyttar händerna framåt när man ska krypa samt att man kan resa sig upp mot saker. Med en vecka kvar till flytt blir det inte alls lika mycket gjort som planerat.
Oktober: På plats i nya lägenheten, det är grejer överallt och Isa är också mer eller mindre överallt, vilket ställer till det med att komma iordning. Isa blir 6 månader och börjar bli allt duktigare på krypandet och står nu med stöd av sin ena hand mot något. De första tänderna tittar fram och hon börjar ”prata”mer igen efter att ha hållt igen på stämman några månader.
November: Det är full fart på Isa och hon vinkar, klappar händerna, säger ”Hej!” och pladdrar massor. Hon har upptäckt gåvagnen och klättrar på den och en massa annat som finns tillgängligt. Vi upptäcker att hon inte gillar puré, men gärna äter själv eller om hon blir matad med lite större bitar.
December: Isa är knappast mer stilla än innan och nu går hon väldigt bra med stöd, oavsett om det är av våra händer, gåvagnen, en kartong eller vad som helst annat som står lägligt till. Vi slutade nattamma med förvånansvärd stor enkelhet och Isa började sova hela kvällarna istället för att vakna var 45:e minut som innan. Lyckan över detta blev dock kort när hon efter jul blev magsjuk och säkerligen är tillbaka i gamla vanor igen. Bland julklapparna fanns en träsnigel att dra efter sig, en mysig filt från Elodie Details, ett par röda Bobuxtofflor, en tomtenalle, en musikmobil, en mjukiskatt, maraccas osv. Många paket blev det!
År 2008 sammanfattat alltså, ett väldigt bra år på det stora hela, som fyllts av lyckan över att vara en familj och att ha fått en dotter som vi älskar över allt annat. Vi hoppas att 2009 blir ett minst lika bra år och det verkar som att det finns potetial för det i alla fall!
Regelbundna värkar sedan klockan 22, 5 minuter emellan ungefär… Börjar göra ganska ont och det kommer fostervatten i samband med varje värk. Känns som att det snart är läge att väcka pyrpappan för att få lite hjälp med att hantera smärtan… Kan tänka mig att vi kommer att åka in till förlossningen i natt… 
Har varit hos pyrmorföräldrarna under dagen, mycket mysigt. Dock har jag haft ganska ont av molvärk i mage och rygg, men det har funkat ganska bra ändå. Gick en ganska lång sväng med hunden när jag kom dit, sen gick vi fram och tillbaka till lunchstället – mycket rörelse på samma dag.
Jag kom hem vid 18 och var väl ganska trött – la mig i sängen och vilade en stund. Sen gick jag upp och gick på toaletten och kissade och precis när pyrpappan kom och pratade med mig sa det Spluff! Då insåg jag att mitt vatten hade gått. Mycket riktigt, nog sipprade det fostervatten i en liten flod när jag satte mig på toaletten och där kom även en del av slemproppen… Jag har nu haft i alla fall två värkar, så det verkar som att det har satt igång.
Jag antar att det här innebär att vi snart får träffa pyret. 
Och nu ska jag gå och packa bb-väskan! 
This is the day. Dagen vi har räknat ner till sen den där dagen i mitten av augusti då graviditetstestet visade plus. Och pyret verkar bry sig föga om vilken dag det är, i alla fall än så länge. Har inte känt av några förvärkar på ett tag, men hade grym molvärk i ryggen i natt, men den släppte av två alvedon så jag kunde sova vidare.
Mitt stora problem nu är förkylningen med nästäppa och ont i halsen, inte alls trevligt. Vad som däremot är trevligt är att jag ska ta mig en sväng till pyrmorföräldrarna vid lunch och gå ut och äta med dem. Pyrmormor var lite bekymrad över att jag skulle köra dryga 4 mil såhär på BF-dagen, men det ska väl inte vara något bekymmer. Sätter det igång får jag väl bli inskjutsad till staden, värre än så är det ju inte. Men jag tror inte att det kommer att anlända nåt pyre idag ändå…
Åh, det är inte lätt att hålla humöret uppe ibland. Hade svårt att sova inatt igen. Kunde inte somna om efter toabesöket klockan 3 och låg och vred mig till 4 ungefär. Upptäckte att jag hade väldigt ont i halsen och bestämde mig vid 4 för att göra en kopp te för att försöka lindra. Teet hjälpte knappt alls och vid 5 gick jag och la mig igen, dock utan nån större sömnframgång…
Verkar som att jag dragit på mig någon typ av förkylning med svullen och värkande hals samt viss snuva. Jobbigt! Och inte blir det bättre av att jag inte kan andas genom näsan utan måste andas genom munnen, vilket gör att jag får ännu ondare i halsen. Försökte sova lite förut, eftersom man inte är nån solstråle när man sovit dåligt på natten, men det gick sådär eftersom jag hade så ont i halsen…
Så nä, idag är verkligen ingen bra dag för en gravid pyrmamma… Vi får hoppas att BF-dagen imorgon blir bättre!
Sista inbokade besöket innan BF och allt såg bra ut som vanligt. Blodtryck på 110/60, magmått på 38 cm och hjärtljuden var 144. Pyret är fortfarande fixerad, vår lilla sötnos. Bokade in ett besök om en vecka igen, men jag hoppas att jag inte behöver gå då utan att vi istället är på bb med vårt pyre utanför magen.
Inom 3 veckor kommer vi i alla fall vara föräldrar, oavsett vad som händer. Men jag hoppas att jag inte behöver gå över så länge, för jag vill inte att pyret ska få växa till sig alltför mycket…
Nåja, det blir nog bra, bara pyret kommer ut nångång och är en välmående bebis!
Badet hjälpte ju mot sammandragningarna och alvedonen mot molvärken och inatt har jag sovit riktigt gott, knappt varit uppe alls! Haleluja!
I eftermiddag ska jag träffa Tessan, pyrlåtsasmoster, som nog längtar lika mycket efter pyret som jag gör… Får se om det blir en sväng på stan eller en lugn promenad – skönt att komma ut lite i alla fall!
Ett bad tog väl hand om magvärken, så det var bara förvärkar… Har dock molvärk i ryggen, men jag antar att ett par alvedon kan ta hand om det när jag går och lägger mig. Skönt att något händer iaf och det tar mig närmare pyret. Jihoooo!
Nä, man vill verkligen inte ropa på vargen. Vi säger att det är magknip. Återkommande magknip. Det gör lite ont, men inte jättemycket, så sannolikheten är stor att det kommer att lugna sig under kvällen (och absolut natten). Men det känns ändå bra att det händer någonting – för jag har ju inte alls haft några känningar tidigare. Får krypa ner i ett bad sen och se vad som händer…
(Pyrmormor – du kan börja andas nu igen! )
För övrigt är det nästan-BF idag, det vill säga det datum jag fick som BF till att börja med uträknat på sista mensen… Ultraljuds-BF (och därmed ”äkta” BF) är dock inte förrän på fredag.
Har tidigare inte haft några större problem att sova på nätterna (bortsett från de 3-6 kisspauserna varje natt), men i natt vaknade jag kring 4-tiden och kunde inte somna om. Vid 5 gav jag upp och gick ut i köket och gjorde mig en tallrik med havregrynsgröt. Pyrpappan kom upp vid 6 och så hade vi lite frukostmys tillsammans. Han var dock så trött att jag nästan önskade att vattnet kunde gå så han fick sova någon timme till! Men inte hjälpte det att jag önskade, inga störtfloder med fostervatten här inte.
Kikade på lägenhet igår, väldigt fin! Bostadsbolaget bestämmer vem som får den, så ett fint mail om oss skrevs igår. Nu är det bara att hålla tummarna för att vi får den!
Forumfikan igår var väldigt trevlig, nu väntar jag bara på att pyret ska komma ut så jag också har en bebis att bära! Då kan man ju också ta till sig bättre av de andras kunskap kring bärande och knytningar.
